Våtdräkter (FAQ)
Vilken tjocklek ska jag välja på min våtdräkt?
Ett vanligt missförstånd är att tjockleken på neoprenet är det som avgör hur varm våtdräkten är. Precis som att du inte kollar på tjockleken av materialet när du köper ett nytt skidställ så bör du inte stirra dig blint på tjocklek på våtdräkten. En dunjacka är så klart varmare än en skaljacka men faktorer som material, lager och snö/vattenlås spelar minst lika stor roll.
Material
Till att börja med finns det olika kvaliteter av neopren. I en dunjackan är det luften och inte dunen som isolerar kroppsvärmen. I en våtdräkt så har gummit inte någon isolerande effekt utan det är små luftbubblor i neoprenet som håller dig varm. Det betyder att om ett 3MM neopren har dubbelt så hög lufttäthet än ett 6MM tjockt neopren så har de samma isolerande egenskaper.
Lager
Andra faktorer som spelar in är vilka lager våtdräkten består av. Har våtdräkten en Firewall betyder det att den är fodrad med en microflis på insidan av dräkten. Firewall är en microflis som bildar en tunn luftsplat mellan dig och dräkten och isolerar kroppsvärmen.
Det yttersta lagret på våtdräkten är det som utsätts direkt av vatten och vind. Tidigare har man använt glatta gummimaterial, Single Lining neopren, som du fortfarande hittar på vissa våtdräktsmodeller från tillexempel ORCA men även fortfarande på bröst,mage och rygg på dräkter från O'Neill. Single Lining neoprenets fördelar är att de har låg friktion i vatten och att de inte tar upp något vatten. Nackdelen är att single lining är väldigt ömtåligt och blir lätt veckat och fult. Senare år har O'Neill gått ifrån Singlel lining neoprenet och utvecklat nya material som har samma vattenavstötande egenskaper utan att vara ömtåligt. Material som Technobutter och Technobutter 2 har gjort dräkterna lättare, torrare, varmare och hållbarare.
Vattenlås
En helt avgörande del om våtdräkten ska klara av att hålla värmen i kallt vatten är att den är helt vattentät. Ett vanligt missförstånd är att en våtdräkt alltid släpper in vatten som du sedan ska värma upp. Hur tror du att det skulle känns en december dag i Norge när du ska ut och surfa?
Billigare dräkter som är tänkta att användas sommartid i vattentemperaturer över 15 grader kommer att släppa in vatten genom sömmarna som du sedan värmer upp med kroppsvärmen. Även där är det viktigt att dräkten sitter tight på kroppen och att inte vattnet kan cirkulera in och ut ur dräkten. I dräkter som ska klara temperaturer från 0-15 grader får absolut inget vatten ta sig in. Limmad sömmar, passform och avancerade dragkedjelösningar är avgörande. Våtdräkter som inte har limmade sömmar tillverkas inte i tjockare material än 3MM.
För att summera så kan man säga att tjockleken på dräkten har betydelse först när du har tittat på ovanstående faktorer. Det är när du jämför samma modell eller liknande modeller i olika tjocklekar som det har någon betydelse. Har du en modell som kommer i 3 olika tjocklekar, 3/2 4/3 och 5/4 så är det klart att den tjockaste är varmast. Tjockleken påverkar även stretchen och rörligheten i dräkten och inte minst priset. Därför kan det vara klokt att jämföra med en finare men tunnare modell som i många fall blir en relativ liten prisökning.
Om man vill göra det lätt för sig kan man följa nedanstående tabell.
1-3MM 10-20 grader
3-4MM 5-17 grader
5-7MM 0-15 grader
Vad är skillnaden på en torrdräkt och en våtdräkt?
Den uppenbara skillnaden mellan en våtdräkt och en torrdräkt är att en våtdräkt är tillverkar i stretchigt Neopren och sitter tight på kroppen. Torrdräkter är tillverkade i stum nylon och har en lös passform för att lämna plats åt kläder under dräkten.
Ett vanligt missförstånd är att våtdräkter alltid släpper in lite vatten som sedan ska värmas upp av kroppsvärmen. Billigare våtdräkter släpper in vatten genom sömmarna och är designade för att fungera i vattentemperaturer över 15 grader.
Ska du ut och surfa mitt i vintern vill du inte att något vatten tar sig in i dräkten. Det finns alltså våtdräkter med limmad sömmar som är lika vattentäta som torrdräkter. Skillnaden blir att våtdräkten sitter tight på kroppen och lämpar sig bättre åt surf sporter när du ligger på en bräda eller har en sele runt magen.
Torrdräkter används i större del av sporter där man står eller sitter upp t.ex. kajak paddling och fiske.
Hur tar jag hand om min våtdräkt?
En våtdräkt är ett träningsplagg och bör därför tvättas regelbundet. Dräkterna är tillverkade för att klara saltvatten men ta ändå för vana att alltid skölja ur dräkten i färskt vatten efter varje användning så förlänger du livslängden på din dräkt. Klåda på huden orsakas ofta saltkristaller som ligger kvar i dräkten. Det räcker oftast med bara vatten men för att få bort lukt finns våtdräktshampoo.
Efter användning hänger du upp dräkten ut och in för att torka. När dräkten är torr inuti vänder du på den. Se till att dräkten är helt torr innan du hänger undan den. Undvik solljus.
Hur förvarar jag min våtdräkt?
Våtdräkter förvaras hängandes på en bred plastgalge. Längre förvarningar på för smala galgar kan sträcka ut materialet över axlarna och missforma dräkten. Häng dräkten luftigt i ett tempererat förråd helst mörkt. Solljus bleker och torkar ut gummit.
Vilken storlek ska jag välja?
Storlekstabellen som du hittar i texten på produkten är bra riktlinjer när du ska välja storlek. Gå först och främst efter längd och viktmåtten. Har du stor mage, rumpa eller bröst kan det vara en ide att kolla på de andra måtten också men i 9 fall av 10 så räcker det med vikt och längd måtten.
För att våtdräkten ska fungera så bra som möjligt vill du att den sitter riktigt tight på kroppen. Har du aldrig haft på dig en dräkt tidigare är det inte konstigt om det känns obekvämt och klämmer över halsen, ben och armar. Sitter inte dräkten tight och klämmer så kommer den att släppa in vatten och förlora funktion.
Beroende på hur du vill att dräkten sitter så kan man välja olika storlekar. Väger du 80 kg och är 182 cm lång väljer du en Large om du vill att den ska vara enkel att ta på och av och föredrar komfort framför funktion. Är du däremot mån om att dräkten sitter riktigt tight och inte släppa in något vatten så kan du enkelt gå ner på en Medium.
Bland de dyrare modellerna finns ibland special storlekar som t.ex. MT och LS. Det står för Medium Tall och Large Short.
Hur väljer jag färg?
O'Neill har ett eget färgsystem med olika betäckningar för deras färger. Eftersom att det till exempel finns flera blåa dräkter av samma modell så räcker det inte med att skriva "blå".
Vilken färgkod en viss färg har ser du nere i vänstra hörnet av bilden när du klickar och förstorar upp produktbilden. Välj sedan först storlek och sen den färgen du vill ha. System visar då om produkten finns i lager eller om den är slut.
Vilka typer av sömmar finns det?
Det finns flera typer av sömmar med olika egenskaper som används i dräkterna
Material
Fluidflex
Reactor SerienUltraflex
Hammer, Epic, Superfreak, Gooru, Mutant SerienTechnobutter 3
Hyperfreak, Psycho 1, Psychotech och PsychofreakF.U.Z.E. Closure System
Front Upper Zip Entry.1. 360° Inre Barriär
Den inre barriären skyddar kroppen från allt vatten som lyckas ta sig in genom kragen. Trots att barriären tätar hela vägen runt nacken tillåter konstruktionen att öppningen blir tillräckligt stor att du enkelt kan ta dig i och ur dräkten.2. Svävande dragkedja
Dragkedjan är den ända delen på våtdräkten som inte har någon stretch. Syr man fast dragkedjan direkt på bröstet blir dräkten väldigt stel. Genom att sy dragkedjan på en andra panel utanpå dräkten får man full rörlighet3. Dräneringshål
Det vattnet som tar sig in genom kragen och dragkedjan träffar dräkten och tar sig ut genom ett dräneringshål4. Dragkedja
Två olika dragkedjor beroende på hur exklusiv dräkten är.Black Out: En kraftig lätthanterlig dragkedja som till stor del är vattentät.
Code Red: Uretanklädd, dubbeltandad och helt tät dragkedja.
5. Vattenlås
Delen som du drar över huvudet och som inte är försedd med dragkedja är en kritisk del där vatten potentiellt kan ta sig förbi första barriären med neopren. På O'Neills FUZE system har man ett superstretchigt smothskin-neopren som lägger sig tätt över axeln.6. Resårband
För att försäkra sig om att vattenlåset ligger tätt mot axeln är det komplimenterat med ett justerbart resårbandKragsystem
O'Neill Z.E.N Zip Closure System (U.S. Patent #5,898,934)
Det mest avancerade kragsystemet på marknaden. O'Neill har ett patent på det här systemet men det är många som försöker att göra kopior på vad som har kommit att bli ett av det populäraste modellerna på marknaden.
1. Patenterad Z.E.N Zip Krage
Tvådelat kardborreband som tillåter dig att först få dräkten helt tät vid dragkedjan och sedan justera hur hårt du vill att kragen ska sitta runt halsen2. Barriären
Det som ser ut att vara en barriär på insidan av dräkten är faktiskt själva dräkten i sig. Genom att ha dragkedjan på utsidan av dräkten får man full rörlighet och det vatten som tränger igenom dragkedjan träffar ryggpanelen och inte huden.3. Svävande dragkedja
Dragkedjan är den ända delen på våtdräkten som inte har någon stretch. Syr man fast dragkedjan direkt i ryggen på dräkten blir dräkten väldigt stel när man böjer sig framåt.Genom att sy dragkedjan på en andra panel utanpå dräkten får man full rörlighet i ryggen samtidigt som det fortfarande är lika enkelt att ta sig i och ur dräkten som en vanlig dräkt med dragkedjan på ryggen.